När man var en liten knodd och gick på biblioteken för att läsa serier så var det Lucky Luke, Tintin, Smurfarna och slutligen Asterix & Obelix man kunde låna. Kvalitetsserier hela bunten. Tydligen hade vi inte svenska serietecknare när jag var liten.. Varför biblioteken inte plockade in amerikanska serier vet jag inte. Man kan väl misstänka på ”ideologiska grunder”, lagom färgat av 1968-vänstern. Men kvalitet från Belgien och Frankrike köptes in, och det ska vi vara glada för!
”De är inte kloka, de där romarna”
Citatet är Asterix tjocke vän Obelix. Obelix jobbade som bauta-stensleverantör, ett yrke som underlättades av att ramlade i trolldrycksgrytan när han var liten. Denna lilla olycka gjorde att han alltid var övernaturligt stark (som Pippi Långstrump). Övriga Galler i byn fick dricka trolldryck för att bli starka… ett koncept som känns igen från Bamse, världens starkaste björn, som blir stark av farmors dunderhonung. Det här med övernaturliga styrkor är ett koncept som går igen i många barnserier…
Första seriealbumet kom 1959 och en genomgående röd tråd är ett visst mått av ”folkbildning” i serierna. Vi får lära oss hur romarna under Julius Caesar organiserar sig vid strid. Serien kryllar av kända romerska citat (som ”Tärningen är kastad”, Alea iacta est). Vi får lära oss lite historia, exempelvis hur långt rommarriket sträckte sig och dess relationer med Egypten och Britannien. Troligen hade det varit enklare att lära antikens historia i skolan genom att läsa Asterixböcker och sedan diskutera i klassen än att läsa tråkiga skolböcker.
Som alla lyckade serier så har det blivit en stor franchiseverksamhet av det hela, med avknoppningar i form av filmer och spel. Filmerna har kommit ut i minst 14 utgåvor mellan 1967 och 2019 (och fler lär komma), både som tecknat och som spelfilmer . Det finns minst lika många olika datorspel. Asterix och Obelix kommer vara till glädje för många kommande generationer då serien verkligen är odödlig.